secondlover

Det doftade höst i kvällsluften igen. vill vara kär.

(vi åt smörgårdstårta idag. och chokladmousse med mango till efterätt. det var gott)

DÖR MUSIKDÖDEN!! JUSTICE KOMMER TILL STOCKHOLM I MARS OCH JAG SKA SE DOM LIVE MED KANSKE VÄRLDENS BÄSTA VÄN!

Röda kvarn (världens minsta och mysigaste biosalong) finns inte mer. minns denna. hur man kom in och sedan gick en trapp ned där man kunde köpa popcorn och läsk. och om man blev kissnödig innan bion kunde man gå ännu en trapp ner. och så fanns det tre olika salonger. en mini, en liten och en normal. dom var fina. jag kommer sakna röda kvarn.

Alltså jag ska tatuera mig om 3h och 6min, är så himlahimla nervös.

"I remembered the first time you picked me up in that stupid car of yours & made my sit in silence until your hour of silence was up. I remember the time we met in the parking lot and you listened to me cry. I remember kissing you that night. I remember breaking your heart because not being with you was breaking mine. I remember seeing you walk into that coffee shop 6 months later and feeling like a piece of my heart was complete again. I remember those late nights. I remember wanting to call you the second I left your side. I remember all the phone calls. I remember everything you said. I remember your sweet kisses. I remember falling in love with you, and never telling you. I remember leaving for school. I remember pushing you away. I remember the regret that I felt the second we got off the phone that night after I said goodbye. I remember the tears hitting the floor. I remember that last phone call..."I'm dating someone."

My heart was ripped right out of my chest. I could picture spending the rest of my life with you. Kissing you on that bridge in Paris. Staying all day in bed with you. And now you have all of these dreams with her. She's beautiful. She seems great. Which kills me, of course. But I'm happy that you are happy. I'm not happy that she's the one making you happy. I couldn't give you everything that she can right now. I'm so far away from you. It's the worst feeling. I feel like I have my hands tied behind my back and my mouth covered with tape. If I could just see you. If I could just talk to you. You would see, I'm becoming the woman that I'm supposed to be. I wanted you to be a part of my growth. A part of my change. I miss you more than anything. I don't know if I'll ever be able to say all of this to you, face to face.

But I guess this just serves as a lesson. Never let go of something that means the world to you. I don't care how scared you are. I don't care how lazy you are. I don't care about your pride. Fucking fight for the things that you love."

:Le Love

Jag får sådan ångest av allt du skriver men ändå kan jag inte hejda mig själv från att svara. vad gör vi?

Tänker tillbaka på den gången när vi sprang upp för den rangliga, branta trappan tillsammans för att låsa in oss på toaletten och gråta. toaletten var dock upptagen, så vi hittade en vind och satte oss där. vi satt på det kalla trägolvet och jag grät och du förklarade hur mycket du brydde dig om mig och så började dina tårar också rinna. vi pratade i vad som kändes som en evighet och du fick mig att förstå hur lyckligt lottad jag är att ha en vän som dig. vi åt några djungelvrål och innan vi rätade till sminket och sprang tillbaka ner igen för att dansa så hittade vi en pudelberlock. Jag håller i den nu.

Har legat hemma hela veckan. jag är inte ens sjuk längre men har ingen lust att visa mig utanför huset. kan inte ens gå ut och hämta posten. försökte igår men då bröt jag ihop. gråter konstant. tittar på "Jag saknar dig" och gråter ännu mer. hittar gamla mormor-brev och bilder och lever på pappas "hur mår du idag, gumman?". Jag hoppas innerligt att jag är tillbaka på rätt spår nästa vecka igen, det här fungerar inte längre. jag längtar tills på tisdag då jag får printa in dig på armen. jag kommer alltid bära dig med mig och det kommer bli världens största lättnad.

Skulle läsa upp dikter eller låttexter vi själva valt ut i klassen. Delades in i grupper om fyra/fem personer. Hamnade med Linnéa Stenwald, Henrietta, Micaela och Anna. Anna hade valt låten "Gubben i lådan" av Daniel Adams-Ray (Anna är förresten en av de personerna jag avskyr mest i hela världen) och skulle läsa upp den.

Hon säger något om att hon inte kan uttala själen ordentligt. Jag och Henrietta freakar och ser framför oss hur hon läser upp inför hela klassen "hela gelén var bruten" istället. Skrattar. Dör. 

Anna visar sedan upp pappret där hon har texten och frågar varför det ser ut som ett L istället för ett i. Texten är "jag har famlat i mörkret" men i hennes papper stod det "jag har famlat I'mörkret". Jag och Henrietta freakar igen och uttalar det på låtsasfranska. Linnéa, Henrietta och jag skrattar tills Anna blir irriterad och allt blir tråkigt igen.

Jag älskar hösten. 
Jag älskar när himlen blir rosa. Jag älskar hur luften blir alldeles frisk. Jag älskar att dra in doften av eld och löv genom näsan och låta det fylla hela mig. Och jag älskar att sitta i soffan med filtar, tända ljus och dricka te med massor av socker i.